Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Lymfscintigrafi och undersökning av första lymfkörteln (sentinel node) vid bröstcancer

Lästid: ca 2 min Publicerad: Uppdaterad: Publikationstyp:

SBU Utvärderar

En systematisk översikt av det vetenskapliga underlaget för positiva och negativa effekter på hälsa, socialt liv eller funktionstillstånd för en metod eller insats. Beroende på frågans art kan rapporten även innehålla analyser av ekonomiska, etiska och sociala aspekter. Ämnessakkunniga deltar i arbetet och rapporten granskas av oberoende experter. Rapportens slutsatser fastställs av SBU:s nämnd.

Alerts bedömning

Version: 3

Vid operation av bröstcancer undersöks alltid förekomst av tumörspridning till armhålans lymfkörtlar. Förutom att avlägsna själva cancersvulsten, avlägsnas vid traditionell behandling även ett antal av armhålans lymfkörtlar, både i diagnostiskt och terapeutiskt syfte. Ingreppet medför en betydande risk för komplikationer i form av t ex rörelseinskränkningar och ödem. Genom att identifiera och undersöka den första lymfkörteln (sentinel node) som tumören dränerar till kan man undvika att ta bort lymfkörtlar i onödan. Den första lymfkörteln analyseras avseende tumörförekomst. Om denna är tumörfri antas att ingen tumörspridning till övriga lymfkörtlar har skett, varför dessa kan sparas. Metoden kan innebära ett minskat lidande för ungefär 60 procent av bröstcancerpatienterna.

En avgörande fråga är metodens förmåga att utesluta tumörspridning till övriga lymfkörtlar. Metoden har idag prövats i flera små och två större icke randomiserade studier. Resultaten från dessa visar att den första lymfkörteln kunde lokaliseras i mellan 87 och 98 procent av fallen. Cirka 10 procent av undersökningsresultaten visade felaktig tumörfrihet (falskt negativa resultat).

Enligt Alerts bedömning finns det i dag viss* vetenskaplig dokumentation om metodens värde som prognosinstrument. Däremot finns det ringa* kunskap om nyttan för patienterna, t ex hur metoden påverkar slutresultatet av behandlingen och patienternas livskvalitet. Dessa aspekter, liksom metodens kostnadseffektivitet, behöver utvärderas ytterligare.

Mer kunskap behövs innan metoden kan rekommenderas för användning i rutinsjukvård. Antingen bör resultat från pågående studier avvaktas, eller så bör metoden tas upp inom ramen för utvärderingsstudier.

* Detta är en värdering av den vetenskapliga dokumentationens kvalitet och bevisvärde för den aktuella frågeställningen. Bedömningen görs på en fyrgradig skala; (1) god, (2) viss, (3) ringa eller (4) ingen.

Detta är Alertrådets sammanfattning och bedömning av kunskapsläget. Den bygger på en rapport som utarbetats vid SBU i samarbete med Jan Frisell, docent, Bröst- endokrin- och plastikkirurgiska sektionen, CME, Huddinge Sjukhus, Huddinge.

Alert bedrivs i samverkan mellan SBU, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Landstingsförbundet.

Citera denna SBU Alert-rapport: SBU Alert. Lymfscintigrafi och undersökning av första lymfkörteln (sentinel node) vid bröstcancer. Version 3. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2000. http://www.sbu.se

Publicerad: Uppdaterad: 2000-08-21
Sidan uppdaterad