Tomas Erikssons något sena kritik (SBU-rapporten publicerades 2004) beror sannolikt på den preliminära version av riktlinjer för depression som Socialstyrelsen har publicerat. Där prioriteras KBT och så kallad interpersonell terapi som förstahandsval vid måttlig depression hos vuxna och äldre.SBU:s slutsats av det vetenskapliga underlaget var att ”det finns ett starkt stöd för att beteendeterapi, kognitiv terapi, kognitiv beteendeterapi och interpersonell psykoterapi är effektiva för att behandla lindriga och måttliga egentliga depressioner”, och att ”vid akutbehandling av lindriga och måttliga depressioner hos vuxna är flera slags psykoterapier lika effektiva som tricykliska antidepressiva läkemedel (TCA), samt sannolikt lika effektiva som selektiva serotoninupptagshämmare (SSRI).” SBU har på sin webbplats publicerat drygt 1400 sidor varav nära 400 om psykoterapi, däribland KBT. Det är dem vi syftar på i vårt förra svar. Därutöver har SBU:s kansli ett omfattande råmanus som även redovisar detaljer i urvalet av artiklar. SBU bedömde senare att råmanuset av praktiska skäl inte kunde bearbetas så att det gick att publicera. Denna del av materialet finns därför inte på webben – just på denna punkt har Eriksson rätt. SBU:s sökning och urval av artiklar framgår tydligt. Det vanliga i systematiska översikter som denna är att söka brett och hellre få med en del irrelevanta artiklar än att missa några relevanta. Här har inga behandlingsstudier uteslutits.
I motsats till vad Eriksson påstår, har SBU använt granskningsmallar för att bedöma utvalda studier. En strukturerad mall användes för att identifiera styrkor och svagheter. Som framgår av rapporten användes inte poängsumman enligt mallen för att utesluta studier. I stället delades dessa in i tre kvalitetsgrupper. Studier av såväl hög som medelhög kvalitet ingår i slutsatserna.
Eriksson fokuserar felaktigt på en tabell som inte rör effektiviteten hos KBT jämfört med antidepressiva läkemedel. Denna fråga belyses i stället i tabell 10. Eriksson skriver att en del patienter i vissa studier också har fått läkemedel, som om det vore en kvalitetsbrist hos studierna. Så är inte fallet. Dessa studier avser tre grupper: en som fått antidepressiv medicin, en psykoterapi och en tredje grupp bådadera – ett sätt att undersöka en eventuell kombinationseffekt. I SBU-projektet granskade två bedömare sammanfattningarna i 4500 artiklar. Sedan rapporten publicerades har fler studier av psykoterapi vid depression publicerats. Studierna har sammanfattats i ett flertal nya så kallade metaanalyser som samtliga gett stöd för en likvärdig effekt av olika strukturerade korttidspsykoterapier, men som också tyder på att KBT kan ha en något svagare effekt än den nya generationen antidepressiva. Många av de äldre studierna jämförde med äldre antidepressiva med något mer uttalade biverkningar. SBU-rapporten utgör ett av flera underlag när Socialstyrelsen nu utformar riktlinjer och samtidigt gör en förnyad bedömning av kunskapsläget.
Sten Thelander, Måns Rosén, Nina Rehnqvist,samtliga för SBU
Skriv ut sidan »
Lägg till bokmärke »