Arbetets betydelse för uppkomst av sömnstörningar

Projektgrupp
Externa experter:
Steven Linton, professor, Örebro universitet (ordförande)
Cecilia Björkelund, professor, GU – Sahlgrenska akademin
Karl Franklin, docent, Norrlands universitetssjukhus
Jerker Hetta, professor, Karolinska Institutet
Göran Kecklund, docent, Stockholms universitet / Stressforskningsinstitutet
Lena Leissner, överläkare, Universitetssjukhuset Örebro
Eva Lindberg, docent, Uppsala universitet / Akademiska sjukhuset
Børge Sivertsen, associate professor, Universitetet i  Bergen
Örjan Sundin, professor, Mittuniversitetet
Anna Svensson, epidemiolog, Karolinska Institutet

Från SBU:s kansli:
Bo Bergman, expert vid kansliet
Agneta Brolund, informationsspecialist
Charlotte Hall, projektledare
Therese Kedebring, projektassistent
Lena Wallgren, skribent

Bakgrund
Flera instanser har uppmärksammat behovet av aktuell kunskap om arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom och påpekat att brist på sådan kunskap riskerar att äventyra rättssäkerheten i bedömningen av arbetsskadeärenden. Mot denna bakgrund har SBU fått i uppdrag av regeringen att sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom. I uppdraget ingår att särskilt beakta kvinnors arbetsmiljöer.

Sömnbesvär är ett vanligt hälsoproblem i Sverige. En undersökning av förekomsten av sömnbesvär, som genomfördes i samband med en tidigare studie av SBU år 2008, visade att var fjärde vuxen svensk uppgav att de hade besvär att sova. Sömnproblem blir allt vanligare enligt de regelbundet återkommande undersökningarna av svenskars levnadsförhållanden som görs av Statistiska centralbyrån. Av den senaste folkhälsorapporten från 2009 framgår att besvären för dem i yrkesaktiv ålder har ökat mer bland de yngre, jämfört med de äldre. Kvinnor har genomgående mer besvär än män. Sömnbesvären är fortfarande vanligast bland äldre kvinnor, trots att de ökat mest bland de yngre kvinnorna. Sömnstörning kan vara ett symtom vid psykiska eller fysiska sjukdomar, men kan också vara ett oberoende tillstånd. Den kan innebära stort lidande för den enskilde och även påverka arbetsförmåga och livskvalitet.

Det finns metodologiska utmaningar i att göra evidensgraderade kunskapssammanställningar som visar risken för sjukdom vid exponering för en viss faktor i arbetslivet. Kunskapssammanställningen inom detta projekt ska ske på samma systematiska sätt som i övriga projekt inom SBU. Projektet kommer att omfatta ett mått av metodutveckling, eftersom dess frågeställning är inriktad på analys av samband istället för studier av metoder eller behandling. De studier som behandlas i projektet förväntas i hög utsträckning tillämpa epidemiologisk metodik.

Syfte
Syftet med projektet är att göra en systematisk och kritisk granskning av de vetenskapliga studier som kan ligga till grund för att hävda samband mellan faktorer i arbetsmiljö och sömnstörningar. Projektet kommer att undersöka om det finns någon aspekt av arbetsmiljön som har särskild betydelse för uppkomst av sömnstörningar hos kvinnor, respektive hos män.

Läs mer om SBU:s uppdrag inom arbetsmiljöområdet  »