Arbetets betydelse för uppkomst av depressionstillstånd

Projektgrupp
Externa experter:
Töres Theorell, professor emeritus, tidigare Stressforskningsinstitutet / KI (ordförande)
Gunnar Aronsson, professor, Stockholms universitet
Tom Grape, allmänläkare, Norrtälje södra vårdcentral, Stressrehab
Anne Hammarström, professor, Umeå universitet
Yvonne Forsell, docent, Karolinska Institutet
Ingvar Lundberg, professor, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Ingmar Skoog, professor, GU - Sahlgrenska akademin
Lil Träskman Bendz, professor, Lunds universitet

Från SBU:s kansli:
Bo Bergman, expert vid kansliet
Agneta Brolund, informationsspecialist
Charlotte Hall, projektledare
Therese Kedebring, projektassistent
Lena Wallgren, skribent

Bakgrund
Flera instanser har uppmärksammat behovet av aktuell kunskap om arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom och påpekat att brist på sådan kunskap riskerar att äventyra rättssäkerheten i bedömningen av arbetsskadeärenden. Mot denna bakgrund har SBU fått i uppdrag av regeringen att sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom. I uppdraget ingår att särskilt beakta kvinnors arbetsmiljöer.

En genomgång av ett antal undersökningar som gjordes i samband med en tidigare studie av SBU år 2004 visade att prevalensen av depression var avsevärt högre och tillståndet vanligare bland kvinnor än bland män. För många personer är det en kronisk, återkommande sjukdom.  Sjukdomar inom psykiatri och beteendestörningar stod för de högsta kostnaderna för sjukskrivning och sjukersättning/aktivitetsersättning år 2009. För både män och kvinnor stod depressionstillstånd för de näst högst kostnaderna det aktuella året. Även om redovisningen av kostnaderna inte säger något om huruvida det finns en eventuell koppling till patienternas arbete står det klart att psykiatriska diagnoser, och då framför allt depressionstillstånd, innebär stora kostnader för samhället och stort lidande för den enskilde.

Det finns metodologiska utmaningar i att göra evidensgraderade kunskapssammanställningar som visar risken för sjukdom vid exponering för en viss faktor i arbetslivet. Kunskapssammanställningen inom detta projekt ska ske på samma systematiska sätt som i övriga projekt inom SBU. Projektet kommer att omfatta ett mått av metodutveckling, eftersom dess frågeställning är inriktad på analys av samband istället för studier av metoder eller behandling. De studier som behandlas i projektet förväntas i hög utsträckning tillämpa epidemiologisk metodik.

Syfte
Syftet med projektet är att göra en systematisk och kritisk granskning av de vetenskapliga studier som kan ligga till grund för att hävda samband mellan faktorer i arbetsmiljö och depressionstillstånd. Projektet kommer att undersöka om det finns någon aspekt av arbetsmiljön som har särskild betydelse för uppkomst av depressionstillstånd hos kvinnor, respektive hos män.

Läs mer om SBU:s uppdrag inom arbetsmiljöområdet  »