Startsida / Pågående projekt / Arbetets betydelse för sjukdomar i rörelseapparaten

Arbetets betydelse för sjukdomar i rörelseapparaten

Projektledare: Anders Norlund
Kontaktperson: Anders Norlund
E-post till kontaktperson: norlund@sbu.se
Planerat publiceringsdatum: Vintern 2012

PROJEKTGRUPP:
Professor emeritus Christer Edling (ordförande)
Professor Maria Feychting, Institutet för Miljömedicin (IMM), Enheten för epidemiologi, Stockholm
Professor Johan Hallqvist,  Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.
Specialistläkare, Dr Med Vet, Catarina Nordander, Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset, Lund
Professor, överläkare Jorma Styf, Ortopedkliniken SU/S, Yrkesortopeden, Göteborg
Professor, överläkare Kjell Torén, Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg
Professor Ewa Wigaeus Tornqvist, KTH, Skolan för Teknik och Hälsa, Huddinge

Bakgrund

Det råder olika uppfattningar inom den medicinska vetenskapen om arbetsmiljöns betydelse för sjukdomar i rörelseapparaten och det finns inte någon uppdaterad vetenskapligt underbyggd kunskapssammanställning inom området. Behovet av en kunskapssamman-ställning av arbetets betydelse för sjukdomar i rörelseapparaten är därför stort.

Det är många individer som får arbetsrelaterade besvär i rörelseapparaten och sådana besvär är den dominerande andelen av de sjukdomar som anmäls till Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan som orsakade av arbetsmiljön. Detta innebär en stor belastning för sjuk- och hälsovården samt stora kostnader för samhället i övrigt. En genomgång av det aktuella kunskapsläget och en sammanställning av denna kunskap har därför betydelse för dels det preventiva arbetsmiljöarbetet och dels för rättsäkerheten vid samhällets bedömning av arbetsskador. En kunskapssammanställning bidrar till en gemensam kunskapsgrund om arbetsmiljöns betydelse för sjukdomar i rörelseapparaten.

Syfte

Syftet med projektet är att göra en systematisk och kritisk granskning av de vetenskapliga studier som kan ligga till grund för att hävda samband mellan faktorer i arbetsmiljön och sjukdom(ar) i rörelseapparaten.



Projektet syftar bl a till att belysa frågor som:

  • Är exponeringen för tänkbara skadebringande faktorer i arbetsmiljön väl beskrivna?
  • Är exponeringen för den skadliga faktorn kvantitativ och/eller kvalitativ?
  • Redovisas eller kan resultaten ge underlag för dos-respons?
  • Hur väl har man tagit hänsyn till tänkbara confounders?

 

När det gäller sjukdom i rörelseapparaten skiljer man mellan skador eller sjukdomar som:

- primärt orsakats av skadlig inverkan, dvs där arbetet givit upphov till sjukdomen eller den skadade strukturen

- påskyndats i sitt förlopp, dvs där den skadliga inverkan påverkat utvecklingen av en i grunden icke arbetsrelaterad sjukdom och att symtom därmed ger sig
till känna tidigare än vad som annars blivit fallet

- utlöst symtom, där den skadliga inverkan ej orsakat varaktig funktionsnedsättning. Gäller ofta åldersdegenererade strukturer.

Utvärderingen skall däremot inte transformera den vetenskapliga evidensen till juridiska begrepp.


 

Lämna synpunkter