Evidensbaserad vård innebär en medveten och systematisk strävan att bygga vården på bästa möjliga vetenskapliga grund, evidens. Forskningsresultat som publiceras i vetenskapliga tidskrifter registreras i olika databaser. Därför är databassökningar en av stöttepelarna inom den evidensbaserade vården.
1. Strukturera din fråga
2. Identifiera lämpliga sökord
3. Känslighet och träffsäkerhet
4. Val av databas
5. Urval av databaser
Innan man påbörjar en databassökning måste man formulera sin frågeställning på ett strukturerat sätt. Oavsett valet av databas gör en välformulerad frågeställing litteratursökningen enklare och leder till högre träffsäkerhet. För vårdrelaterade frågeställningar brukar DIKE-modellen tillämpas, där frågan struktureras med avseende på fyra olika kategorier:
När frågan är formulerad gäller det att identifiera de sökord som ska användas. De flesta bibliografiska databaser använder någon form av indexsystem där varje dokument är försett med ett antal indexord som beskriver innehållet. Det mest använda indexsystemet kallas MeSH (Medical Subject Headings), och används i bl a databaserna PubMed och Cochrane Library. Liknande indexsystem finns för EMBASE och andra databaser.
Swedish MeSH är ett användbart verktyg framtaget vid Karolinska Institutets Bibliotek, med vilket svenska medicinska termer kan översättas till motsvarande engelska MeSH-term.
MeSH-databasen i PubMed kan bl a användas för att översätta engelska fritextord till motsvarande engelska MeSH-term och för att koppla MeSH-termer med olika underrubriker.
Principen för sökningen är att kombinera frågeställningens olika element (genom att använda den booleska operanden AND). De studier som uppfyller samtliga element är de som har störst sannolikhet att besvara frågeställningen (Figur 1). Genom att införa flera alternativa söktermer till varje element (med söktermen OR) ökar man sökningens känslighet, och genom att införa begränsande krav (med AND eller NOT) ökar man sökningens träffsäkerhet (se exempel i Tabell 2 och illustration i Figur 2). När man gör systematiska översikter måste man i regel arbeta med känsliga sökningar, men om man snabbt vill ha svar på en klinisk frågeställning rekommenderas att man utarbetar en träffsäker sökning. Några bra tips för att göra sökningen mer träffsäker finns i Tabell 3.
Figur 1 De studier som uppfyller krav på diagnos, intervention, kontroll samt effektmått är de som har störst sannolikhet att besvara frågeställningen.
Figur 2 En känslig sökstrategi fångar upp mycket av den för frågeställningen relevanta litteraturen, men också mycket irrelevant litteratur. En specifik sökning fångar upp mindre irrelevant litteratur, men medför också förlust av relevant litteratur.
Tabell 2 Exempel på känslig respektive träffsäker sökning för frågeställningen ”har icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel någon effekt mot postoperativ smärta jämfört med opioider?” I detta exempel erhölls 1031 studier med den känsliga sökningen jämfört med 36 artiklar med den träffsäkra (PubMed, 27 september 2007). När ett filter för systematiska översikter tillämpades blev resultatet 38 för den känsliga och 3 för den träffsäkra.
Tabell 3 Några enkla tips för att öka träffsäkerhet respektive känslighet i en PubMedsökning.
Använd indexord i stället för fritextord, t ex MeSH-termer som tillämpas bl a i databaserna Cochrane Library och PubMed Värdefulla resurser är KIBs översättningsverktyg Swedish MeSH och PubMeds MeSH-databas.
Swedish MeSH
MeSH-databasen
PubMed Tutorial
Clinical Queries
Avgränsa till systematiska översikter genom att avgränsa till subset ”systematic reviews” i Limits, alternativt använd PubMeds filter för systematiska översikter.
Läs mer om hur man söker systematiska översikter i artikel från Vetenskap & Praxis Genväg till vetenskaplig medicinsk litteratur
PubMeds filter för systematiska översikter
Systematiska översikter
Efter att frågeställningen är formulerad rekommenderas att man börjar med att söka efter systematiska översikter. Skälet är att sådana per definition är objektiva och redogör för det samlade vetenskapliga kunskapsläget inom området. Dock bör man vara vaksam på när översikten är utförd. Ibland, särskilt om området är forskningsintensivt, blir systematiska översikter inaktuella snabbt. Man bör också vara uppmärksam på om vad som utger sig för att vara en systematisk översikt verkligen är det. Det bör poängteras att de filter för systematiska översikter som tillhandahålls för t ex PubMed också fångar upp andra typer av artiklar. En bra systematisk översikt har tydlig frågeställning, rimliga inklusionskriterier, är baserad på systematisk litteratursökning i relevanta databaser och reproducerbar kritisk granskning av de inkluderade studierna.
Cochrane Library anses av många vara förstahandsval för snabb identifiering av systematiska översikter. Cochrane Collaboration gör egna systematiska översikter av ofta väldigt hög kvalitet. Dessutom ingår i Cochrane Library databasen DARE (database of abstracts of reviews of effects), som innehåller summeringar av och kommentarer till andra systematiska översikter. Läs mer om Cochrane Library här.
PubMed innehåller också de flesta av de systematiska översikter som man kan hitta i Cochrane Library, och många fler därtill. Här är dock systematiska översikter svårare att hitta p g a dels databasens storlek och dels avsaknaden av ett särskilt indexord eller idiotsäkert sökfilter. Systematiska översikter ingår i ett subset (http://www.nlm.nih.gov/bsd/pubmed_subsets/sysreviews_strategy.html) som också fångar upp icke-systematiska meta-analyser, konsensusdokument, riktlinjedokument m.m. En PubMedsökning kan avgränsas till detta subset antingen genom Limits-funktionen, genom applikation av det bakomliggande filtret eller genom att komplettera sökningen med frasen ”AND systematic[sb]”.
Systematiska översikter finns också i andra primärstudiedatabaser, inklusive EMBASE, CINAHL och PSYCINFO. I flera av dessa finns särskilda indexord för systematiska översikter.
Primärstudier/studiedesign
Om systematiska översikter saknas rekommenderas att man söker efter primärstudier. PubMed och Cochrane Library är även här rekommenderade förstahandsalternativ, särskilt som åtkomst är kostnadsfri. De primärstudier som finns tillgängliga i Cochrane Library är dels kontrollerade kliniska studier, dels hälsoekonomiska studier. Utformningen av sökstrategi går här till på liknande sätt som för systematiska översikter, men i PubMed bör man ange den studiedesign som passar frågeställningen. I PubMed kan studiedesign anges bl a i Limits-funktionen.
Olika studiedesigner är olika väl lämpade att besvara olika typer av frågeställningar. För behandlingsstudier anses randomiserade, kontrollerade prövningar vara bäst. Läs mer om för- och nackdelar med olika studiedesigner här.
PubMed
PubMed är en generell medicinsk och biovetenskaplig databas, vars huvudsakliga komponent utgörs av MEDLINE. MEDLINE innehåller bibliografisk information från mer än 5 000 biomedicinska tidksrifter och över 15 miljoner referenser fr o m mitten av 50-talet. Utöver MEDLINE innehåller PubMed In Process Citations, d.v.s. nyutkommet material som ännu inte indexerats för MEDLINE. Det mesta av detta material kommer så småningom att hamna i MEDLINE, men är dessförinnan inte sökbart med indexord (MeSH). Dessutom rymmer PubMed OLDMEDLINE, bestående av abstraktlösa, bristfälligt indexerade referenser mellan 1950 och 1965. PubMed tillhandahålls av National Library of Medicine i Washington och är gratis. Den är en av de bredaste medicinska databaserna, och sökmotorn är sannolikt den mest utvecklade, vilket gör PubMed till förstahandsvalet vid de flesta frågeställningar.
Genom ett avtal med förlaget Wiley tillhandahåller SBU Cochrane Library för personer med svensk IP-adress. Åtkomst tillhandahålls genom SBU:s webbplats. En stor fördel med Cochrane Library är att man tillämpar samma indexeringssystem som PubMed (MeSH), vilket underlättar sökningen, även om gränssnittet är mindre användarvänligt för den avancerade användaren än det som används av PubMed. Cochrane Library uppdateras 4 gånger per år. Flera av databaserna (DARE, HTA-databasen och NHSEED) underhålls av Centre for Reviews and Dissemination (CRD) i York och är åtkomliga även genom deras webbplats. Beroende på när senaste uppdateringen av Cochrane Library är gjord är det alltså möjligt att erhålla färskare information där.
Cochrane Library består av flera användbara databaser:
EMBASE (Excerpta Medica) är en farmakologisk och biomedicinsk databas som underhålls av Elsevier. EMBASE är ungefär lika stor som PubMed och överlappar en hel del med den senare. EMBASE rekommenderas bl a när man misstänker att viktig icke-engelskspråkig litteratur saknas i PubMed. EMBASE använder sig av ett hierarkiskt indexsystem, Emtree, som liknar MeSH, och har över huvud taget många av de funktioner som erbjuds i PubMed. Dessvärre är åtkomst till EMBASE ganska dyr.
CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature) är en databas över artiklar om omvårdnad, sjukgymnastik, arbetsterapi etc. För närvarande rymmer databasen ca 5,5 miljoner poster. Databasen är kommersiell men billig (individuellt medlemskap kostar 20 USD årligen).
IBSS
IBSS (International Bibliography of the Social Sciences) är en databas med ca 2 miljoner referenser till tidskriftsartiklar och bokkapitel från 1951 och framåt. 2 800 tidskrifter indexeras regelbundet och ungefär 7 000 böcker tillkommer årligen. Databasen kan vara användbar t.ex. för sociala och etiska frågeställningar. Databasen tillhandahålls av London School of Economics and Political Science. Utanför Storbritannien är den inte avgiftsfri, men överkomlig.
PsycINFO (Psychological Abstracts), tillhandahållen av American Psychological Association (APA), är en databas som täcker litteratur inom beteendevetenskap och psykologi. Databasen täcker över 2 000 tidskrifter och inkluderar även bokkapitel. För närvarande rymmer PsycINFO ca 2.3 miljoner referenser. Databasen är användbar för frågeställningar inom psykologi, psykiatri, utbildning, etik m m. Tillgång till PsycINFO är inte avgiftsfri, men kostnaden är blygsam i jämförelse med kommersiella databaser (ca 12 USD per dag).
ISI Web of Knowledge, tillhandahållen av Thomson Scientific, är en bibliografisk databas som egentligen inte är särskilt användbar för att hitta orginalstudier. Däremot är databasen utmärkt för att spåra citeringar (citation tracking). Kan man identifiera en artikel i databasen är det möjligt att dels komma åt artikelns referenslista, men också att se vilka senare artiklar som har refererat till artikeln i fråga. Databasen är kommersiell.
AMED (Allied and Complementary Database) är en databas tillhandahållen av British Library som innehåller information om komplementär medicin, sjukgymnastik, arbetsterapi, rehabilitering, palliative omvårdnad, tal och språkterapi m.m. AMED använder sig av MeSH-indexering. En brist med databasen är att mycket av den alternativmedicinska litteratur som publiceras på t.ex. kinesiska, tyska eller italienska saknas.
PEDro
PEDro (Physiotherapy Evidence Database) är en databas med referenser till systematiska litteraturöversikter och RCT inom sjukgymnastik från 1952 och framåt. Den tillhandahålls av Centre for Evidence-Based Physiotherapy (Australien) som är en ideell organisation. Tillgång är avgiftsfri.
Tyvärr är webbutiken ej tillgänglig just nu. Vi arbetar på att få upp den så snart som möjligt.
Skriv ut sidan »
Lägg till bokmärke »