Behandling av depression med transkraniell magnetstimulering med H-spole (dTMS)

En uppdatering

Lästid: ca 2 min Publicerad: Publikationstyp:

SBU Utvärderar

En systematisk översikt av det vetenskapliga underlaget för positiva och negativa effekter på hälsa, socialt liv eller funktionstillstånd för en metod eller insats. Beroende på frågans art kan rapporten även innehålla analyser av ekonomiska, etiska och sociala aspekter. Ämnessakkunniga deltar i arbetet och rapporten granskas av oberoende experter. Rapportens slutsatser fastställs av SBU:s nämnd.

I denna rapport utvärderar SBU effekter och biverkningar av behandling av depression med djup transkraniell magnetstimulering (dTMS). Utvärderingen är en uppdatering av en tidigare rapport om behandling av depression med dTMS från år 2015 och har genomförts då flera nya randomiserade kontrollerade studier har tillkommit. Rapporten ingår i SBU:s regeringsuppdrag inom området psykisk ohälsa.

Vid dTMS placeras en elektromagnetisk spole på patientens huvud som ger upprepade pulser för att stimulera delar av hjärnan som tros ha med depressionen att göra. dTMS är en variant på repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS). Skillnaden är att olika elektromagnetiska spolar används.

Slutsatser

  • Det går inte att bedöma effekterna av dTMS jämfört med rTMS med figur-8-spole. Det saknas tillförlitliga studier som jämför dTMS med andra behandlingar mot depression.
  • Jämfört med behandling med en overksam spole leder fyra veckors behandling med dTMS vid svårbehandlad depression till att 11 procentenheter fler blir symtomfria (mellan 1 och 22 procentenheter) (låg tillförlitlighet). Det går inte att bedöma om effekten kvarstår under längre tid.
  • Epileptiska anfall kan förekomma vid dTMS behandling, men är ovanliga. Det finns inget som tyder på att kognitiva biverkningar förekommer. Jämfört med behandling med en overksam spole orsakar dTMS lokal smärta hos 22 procentenheter fler (mellan 15 och 28 procentenheter) (måttlig tillförlitlighet).

Avsikten med dTMS har varit att åstadkomma en större effekt än den idag etablerade rTMS för patienter med svårbehandlad depression. Det är inte tillräckligt utvärderat hur effekten av dTMS står sig jämfört med annan behandling, men effekten verkar vara i ungefär samma storleksordning som för rTMS med annan spole. Samtidigt förefaller metoden ha få biverkningar förutom lokal smärta.

Studierna har utgått från olika populationer och antalet tidigare behandlingsförsök varierade. Det går inte att utesluta att dTMS är mer effektivt för specifika patientgrupper och det vore värdefullt med utvärderingar inriktade på väldefinieradegrupper som idag saknar lämpliga behandlingsalternativ.

Citera denna rapport:

SBU. Behandling av depression med transkraniell magnetstimulering med H-spole (dTMS): en uppdatering. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2020. SBU Utvärderar 318. [accessed date]. Available from: https://www.sbu.se/318

Projektgrupp

Sakkunniga

  • Björn Mårtensson, före detta universitetslektor vid Karolinska Institutet och före detta överläkare i psykiatri vid Psykiatri Nordväst, Region Stockholm
  • Axel Nordenskjöld, docent, adjungerad lektor vid Örebro universitet och överläkare i psykiatri vid Universitetssjukhuset Örebro

SBU

  • Susanne Johansson, projektledare
  • Agneta Pettersson, biträdande projektledare
  • Sara Fundell, projektadministratör
  • Klas Moberg, informationsspecialist
  •  Jenny Odeberg, projektansvarig chef

Artikel från SBU:s tidning Vetenskap & Praxis

Depression: Möjligt bli bra av H-magnet när annat sviktar

Fyra veckors behandling med djup magnetstimulering genom kraniet (dTMS) kan leda till att en del personer med svårbehandlad depression blir symtomfria. Det är dock vetenskapligt ovisst om effekten kvarstår under längre tid.

Läs artikeln
Sidan publicerad